Mina syskon
Linnea Andersson-
kan du inte berätta lite om dina syskon, lite om eran relation och om den alltid varit så? :)
svar: absolut :) det kan jag göra.
Charlotta (halvsyskon) lilla syrra, 2 år yngre
Jag och Charlotta bråkar istortsätt aldrig men kan väl bli lite småpista på varandra. Hon är ju då min pappas frus dotter och eftersom jag inte bor så mycket hos min papap längre så ses vi inte så ofta men vi har ju bott med varandra i 7 år tror ja? så vi känner ju varandra väldigt bra från förr även om det inte bli så mycket nu.
förr så var vi iallafall inte lika tajta som nu, förr så ogillade jag charlotta mer ä allt i hela världen, men det var ju inte henne jag inte gillarde egentligen utan det var ju att jag skulle dela med mig av min pappa med henne och jag vägrade att hon kalalde mig stora syster eller liknande, då gick jag i taket.
Jag ville aldrig att hon skulle vara med mig och mina kompisar och charlotta ville alltid det och då skulle jag ta storasyster ansvar och då började jag brinna inuti och bara skrek och grät och sa att vi inte var syskon på riktigt och att jag inte hade någon plikt att ta ansvar. Ja så var det ungefär, haha. fy va hemsk jag var, men när man är i den åldern så är det inte lätt att klara av en sån förändring att få nya männsikor i sitt liv.
Men nu är vi iallafall väldigt bra vänner och kan prata om allt, och nu kallar jag henne syster för det är de hon är för mig. och så kommer det förbli. älskar dig min lilla systeryster !
andreas (storebror) 3 år äldre
Jag älskar andreas jätte mycket och han har varit en förbild för mig i mycket som gitarr spelandet och annat. och det är ju så det fungerar, man ser istortsätt alltid upp till sitt/sina äldre syskon. Förr bråkade vi väl konstant och jag kan förstå att han hatade mig för jag var nog djävulens arrvinge. Jag gjorde allt för att göra han arg och sen kom det gamla vanlig "MAAAMMMA, PAPPPA" han slog mig "storgrät" och ante fick skäll. underbart från mitt håll.
grejen är den att jag är nog fortfarande lika jobbig vissa stunder, fast grejen är ju den att ropa på mamma och pappa inte funkar längre utan jag får skylla mig själv när det slår mig att han är 100ggr större och 100 gånger starkare när han jagar mig efter att jag gjort något som gjort honom förbannad.
fast nu bor han ju inte hemma längre vilket är rätt ensamt men ibland skönt när man slipper bråka om soffan, tv:en osv.
men oftast har vi en väldigt bra kontakt och kan prata om otroligt mycket och har otroligt roligt tillsammans.
var det något jag inte fick med så får du skriva det i en ny kommentar. kram
